Dagen som började seg som deg.
Dagens besök på Usil, blev tämligen drygt och segt. Mammans värden är märkligt nog väldigt bra trots tung cellgiftsbehandling i onsdags, och hade fått ett preliminärt klartecken för permission tills på måndag.
Nu var det dock så att dagens sjuksköterska inte ville ta några egna initiativ i den riktningen, utan insisterade på att vi inväntade läkarjouren. Jouren hade aldrig träffat Mamman, varför Mamman fick upplysa henne om sakers status, varpå jouren efter lite funderande kunde tänka sig att ge permission. Dock var det av yttersta vikt att vi kom ännu tidigare så att provsvaren verkligen helt säkert kom till ronden.
Det enda som händer på måndag är att vi ska på ultraljud klockan 13.00. Att då komma redan innan 09.00 på morgonen för att hinna få provsvaren i tid, vilket tar en timme känns inte så jätteskoj. Det är drygt nog med all väntetid, särskilt som Mamman och Pappan skulle vilja göra något av denna tid som finns kvar innan Lillasyster kommer om bara några dagar, så till slut blev det 09.00 ändå.
Pappan tänker att man kanske bara borde vara glad att Mamman överhuvudtaget mår så här bra, men samtidigt är det ju just därför man vill ta vara på just det och den tid det ger! Att då sitta och vänta i timmar på utspridda undersökningar och provtagningar är oerhört drygt.
Till slut kom Lillens familj i alla fall hem och kunde dona lite med huset. Målaren är nu officiellt ”färdig”. Pappan och Mamman är inte särskilt nöjda med resultatet och kommer inte att rekommendera honom vidare. Pappan drog helt enkelt av några tusen på priset, med hänvisning till ett antal förstörda rutor, färg på både ekparketten, och klinkersgolvet, sönderrivna tapeter i Lillens rum, tejp- och färgrester på både fönster och takkupor, och fönsterbleck. Mamman och Pappan hade gjort det bättre själva om nu inte saker var som de är, men nu är ju saker som de är.
Pappan har skyfflat bort tre ton matjord från garageuppfarten eftersom det nu inte heller blir mer gräsmatta på ett bra tag, som det ser ut, så att bilen går att köra in i garaget i vinter. Det låter kanske dystert, men faktum är att det är rätt skönt att försöka förbereda så gott det går, för att inte ha det sedan när familjen till slut återvänder hem som en lite, lite, lite större familj! :)
Nu sover Lillen sedan några timmar och Mamman och Pappan har lite kvällsmys tillsammans nu när familjen inte måste upp i ottan imorgon för att åka till Lund!
Imorgon är det ledigt! :)
