Högt och lågt.
Tisdag 30/8
Mamman har det för jävligt just nu. All behandling mot leukemin står på obestämd paus, för att hennes kropp ska ha en chans att bekämpa bukinfektionen, lunginflammationen, och en misstänkt bältros. Hög feber, frossa, och illamående avlöser varandra, eller samtidigt. Febernedsättande hjälper föga, och cortisonet som funkar, ökar samtidigt risken för svampangrepp.
Mitt i det här så har det idag kommit små ljuspunkter i forma av ett fallande CRP, och positiv utveckling med bukinfektionen. Ett försiktigt hopp tänds och en stilla önskan om att Mamman inte hinner få något annat innan hon hämtat sig lite.
I förrgår fick ju Mamman äntligen träffa Lillan, men igår kom kallduschen om att Mamman kanske utvecklat bältros! Tänk om hon hade det redan dagen innan? Genast blev det besöksförbud igen, och behandling mot vattkoppor sattes omgående in på Lillan. Infektionsproverna visade negativt, och hennes CRP var oförändrat, och helt normalt, men ingen var sugen på att chansa.
Nu väntar vi på besked om Mamman verkligen har bältros.
Det är jävligt tungt just nu, men trots det försöker Mamman och Pappan att ta en dag i taget. Imorgon är en ny dag, och den kan alltid bli bättre!
Pappan försöker att sova all ”ledig” tid, för att inte själv bli sjuk, vilket just nu skulle kännas helt katastrofalt. Den så kallat lediga tiden är tid som jag tvingar mig själv jävligt motvilligt, att inte vara med min Fru eller min dotter.
Som en liten lustig knorr, så fick samtalet med Neonatalavdelningens psykolog ställas in då psykologen höll på att utveckla någon halsinfektion, och inte vågade träffa oss. Hoppas hon är frisk till på fredag istället.
Nu – sängen.
