Jag tar en latte till,tack!
Måndag 22/8
Lillan ÄR en lattebebis. Hon är inte människa förrän hon fått sitt kaffe, och nu har läkaren gett med sig. Lillan körde med utpressningmetoden, och dog tills hon fick sitt kaffe helt enkelt. Nu har hon fått en kopp till om dagen, och nu har hon nästan helt slutat upp med att dö. Coffe to die for, alltså. Det är inte ”köffe” hon vill ha, utan det ska vara det finaste koffein, och en skvätt bröstmjölk. Annars är det inte lönt säger hon. Varken Pappan, Mamman eller läkaren ville ju att hon skulle hålla på att dö hela tiden så fort humöret tröt, så då fick hon ju ha sitt kaffe. Undrar var hon fått det ifrån?
Idag har Pappan sovit i en fåtölj med Lillan guppandes på bröstet i flera timmar! Lillan andades i en hel timme utan varken CPAP, eller syrgas. Hon var inte ens trött efteråt, utan det var Pappan som började bli hungrig och trött i ryggen. Lillan rockar just nu, och har börjat fetta på sig igen. 10g åtminstone. Hon ser väl inte direkt överviktig ut, men det har vänt och hon går inte längre ner i vikt, som ju alla bebisar gör efter födseln. Lillan äter nu 25ml bröstmjölk åtta gånger om dagen, och transformerar detta till idag tre leveranser prickigt gulgrönt bajs, och okänt antal gram kiss. Vem väger? (Inte Pappan, men däremot personalen.)
Imorgon blir det ultraljud på Lillans hjärna, och det är spännande, och lite läskigt. De förväntar sig inte att finna någon hjärnblödning, men just bara möjligheten att de skulle kunna göra det, gör ju det hela lite olustigt.
Mamman har idag inlett sin konsolideringsbehandling, med ett 24-timmars dropp. När Pappan dinerade på restaurang Hematologen, med Mamman hade hon nog en fyra fem påsar på droppställningen samtidigt. Då är det inte så lätt att känna sig upprymd och nöjd med livet. Personalen är i alla fall lika bra som alltid och har snabbt till leendet, vilket gör det hela lite mindre tradigt åtminstone.
L och C kom och hälsade på Mamman en stund vilket nog också gjorde saker lite lite mindre motigt.
Mamman lyckades trots droppställning att få komma till Lillan en stund idag med, vilket både hon, Pappan, och Lillan såg som en fantastisk bonus! Hon tajmade det så bra att hon kom just som Lillan låg på Pappan och guppade upp, och ned, andandes helt på egen hand! :)
Pappan har mitt i alltihop hittat en tvättstuga, så att Mamman och Pappan slipper ha solkiga och svettiga kläder på oss i all framtid. Vilken lyx! ;)
Nu...är Pappan ohyggligt trött, och ska lägga mig i horisontalläge i min sköna säng. Tankarna går onekligen till Mamman som ligger med slangar och grejor i en obekväm sjukhussäng. :/
