Pappans tankar

Jag bloggar om livet, vilket gör att det ibland är rolig läsning, ibland deprimerande, ibland provocerande, ibland uppgivet, som livet är. Åtminstone mitt! Jag är en känslostark människa, och har lärt mig att uppskatta och värdera förmågan att känna - starkt. Att kunna känna starkt är ju även att kunna känna enorm kärlek, och tacksamhet.

Lillan är här! :)

Publicerad 2011-08-16 23:58:00 i Allmänt,

 

 

 

Måndag 15/8 11.45

 

Efter en strulig söndag med allsköns komplikationer, en sömnlös natt och en rörig måndagmorgon, så klockan 08.50 föddes Lillan! Lillan skrek för allt vad hennes väldigt små lungor förmådde, hade bra färg, och ett himla humör! Hon vägde 1504g (Pappan gissade på 1500g) och andades själv, men behövde lite syrgas.

Mammans spinalbedövning tog inte riktigt, så det fattades ett sent besked om narkos istället. Pappan fick vänta i rummet bredvid tillsammans med neonatal-teamet. När Lillan lite motvilligt kommit ut fick Pappan klippa navelsträngen och hålla den pyttelilla handen! Pappan grät av lycka och lättnad, och Lillan skrek, och längtade tillbaka till Mammans mage!

 

Pappan följde med Lillan till neointensiven, där hon kopplades upp mot alla möjliga teknikens under, fick navelsträngskateter, och undersöktes grundligt. Förutom lågt blodsocker så verkar hon må bra!

 

När allt verkade stabilt, lotsades Pappan till uppvaket där Mamman vaknat, för att uppdatera om underverket hon burit på i 28 veckor och 5 dagar. Efter en stund fick Pappan ägna tid åt ett värdsligt problem som han gärna kunnat ignorera, men som behövde fixas. Nytt parkeringskort till bilen. Det kändes som att Pappan rymt från sjukhuset, och en stark längtan tillbaka till Mamman och Lillan attackerade.

 

Nu sitter jag på vårt rum på BB och avvaktar att Mamman ska rullas upp från uppvaket, så att vi tillsammans kan åka ner till Lillan för deras första möte!

 

 

00.30

 

Sitter nu på ett rum på Patienthotellet och försöker minnas allt som hänt under denna omtumlande dag! Allt snurrar i min trötta men lättade hjärna!  

*Lillan andas själv med hjälp av CPAP! Underbart, och kanske slipper hon respirator helt...?

 

*Lillan ordinerades ”kaffe med mjölk” innan lunch av jourläkaren, som tyckte att hon var för sömnig och andades lite för lätt.

Koffeinet fungerade bra! Kanske blir det en lattebebis! :)

 

*Pappan matade Lillan med sondspruta 3ml för första gången på måndagkvällen

 

*Mamma matade ett par timmar senare halv elva på Lillans första levnadskväll!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Pappan

Pappan är en pappa som inte alltid räcker till, men som försöker ändå. Pappan är en pappa som försöker vara en lika bra pappa som den pappa han själv haft ynnesten att få ha.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela