Pappans tankar

Jag bloggar om livet, vilket gör att det ibland är rolig läsning, ibland deprimerande, ibland provocerande, ibland uppgivet, som livet är. Åtminstone mitt! Jag är en känslostark människa, och har lärt mig att uppskatta och värdera förmågan att känna - starkt. Att kunna känna starkt är ju även att kunna känna enorm kärlek, och tacksamhet.

We will Miss U!

Publicerad 2011-08-04 23:07:56 i Allmänt,

 

 

Lillens familj tog idag förväl till Miss L och Miss M som nu får bo hos Lillens kompis J. J var förtjust över att få två katter på en gång sådär bara! Pappan tror att missarna har det bra där under tiden Lillasyster är på neo i Lund.

 

Lillens mamma och pappa bjöds på god mat av J:s mamma och pappa, vilket uppskattades mycket! Både Pappan och Mamman fick ta två gånger för att bli riktigt nöjda! :)

 

Lillen och J lekte jättefint och var lika söta och goa som alltid tillsammans! Pappan vet ingen unge som är mer lik Lillen än J! De skrattar lika härligt och de blir ungefär lika gnälliga och klängiga när de är trötta! Pappan har ibland riktigt svårt att höra skillnad på dem, och samma bus som funkar på Lillen brukar funka på J!

 

När kvällen kom blev det dags att bege sig hemåt, och säga hejdå till katterna. Det var mysigt men lite svårt. Pappan och Mamman vet åtminstone att de är i goda händer och att de kommer att bli väl omhändertagna! För Lillens Mamma och Pappa är det lika viktigt som att Lillen har det bra, så att J:s föräldrar kan ställa upp på det här sättet, är ovärderligt! Tack snälla ni!

 

Lika fint som dagen slutade, lika stökigt började den i morse. Pappan var inte alls på något glatt humör, men Lillen var mycket energisk och intensiv, och tjoade, och skrek, skrattade och busade. Bland annat städade Lillen genom att skrapa en plastskyffel mot klinkersgolvet i köket så att Pappan nästan dog inombords när han försökte dricka sitt morgon-te. Skrrrrrrrrrrrrrraaaaaaaaap!

Ssssssskrrrrrrrrrraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaap!

Så lät det i ungefär en halvtimme. Sedan blev familjen lite sen, och Pappan blev ännu grinigare.

När Pappan tjatat på familjen så att alla satt i bilen, insåg han att han hade gårdagens t-shirt på sig. Pappan körde till Lund i gårdagens t-shirt och såg ut som att han bara behövde sova en tio-tjugo timmar för att känna sig som människa igen.

 

På sjukhuset trilskades Lillen och ville inte alls gå åt samma håll som Pappan. Lillen ville gå i trappor! Lillen rusade i full fart rakt mot de höga stentrapporna i centralhallen. Pappan röt, och rusade efter och fångade Lillen precis vid översta trappsteget innan Lillen hade rusat framstupa ner till första våningen! Lillen fick åka vagn till Mammans rum.

 

På avdelningen blev det dags att äta frukost. Lillen ville inte vara i dagrummet utan ville springa in till en massa patienter. Pappan fångade Lillen som då ville titta på den gula bussen utanför fönstret. Pappan lyfte upp Lillen till fönsterkarmen, men då rev Lillen ner en donerad handgjord glasvas rakt ner i golvet så att den splittrades i jättemånga små små bitar. Då svor Pappan halvkvävt. Lillen sade ”oooojdå”.

 

Pappan fick inte dricka sitt te nu heller, utan fick ta med sig koppen, på promenad ut från avdelningen, med Mamman och det stökiga barnet Lillen. Promenaden gick mot BUS.

 

På BUS finns en lekterapi, med en fin lekplats. Där tänkte Pappan och Mamman att Lillen kunde busa av sig.

 

När Lillen busat av sig gick familjen tillbaka till avdelningen för att få provsvaren. Doktorn sade att Mamman fick åka hem direkt, så då åkte familjen hem till katterna. För sista gången på länge...

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Pappan

Pappan är en pappa som inte alltid räcker till, men som försöker ändå. Pappan är en pappa som försöker vara en lika bra pappa som den pappa han själv haft ynnesten att få ha.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela