Bebisbesiktning!
Måndag 23/1 2012
Idag har Pappan, Lillen och Lillan haft en heldag på sjukhuset. Klockan nio i förmiddags var det bebisbesiktning på neonatalmottagningen i Lund, och hon gick genom utan anmärkning! Under en timmes tid undersöktes hon nogsamt medelst okulär, fysisk, och social besiktning. Hennes läkare klämde och kände, petade och böjde, pratade, tittade och lyssnade tills Lillan bestämde sig för att kissa på henne. Pappan hade den goda smaken att berätta att hon bara gör så på sjuksköterskor och läkare, och att hon inte gjort så en enda gång sedan vi kom hem. Dr Cecilia tog det hela med ro, och sade att hon lätt kunde byta kläder innan hon skulle ronda!
Mottagningssköterskan Christina var också mycket nöjd med Lillan, och tyckte att hon hade växt jättemycket, och att hon var en glad lite tjej. Lillan försökte antagligen kissa på henne med, men hade fått blöja på sig så det märktes inte.
När bebisbesiktningen var klar så följdes Lillen och Mamman upp till hematologen, medan Pappan och Lillan parkerade bilen. Det som sedan var tänkt som ett vanligt besök a´la två-tre timmar visade sig bli en heldag! Hela familjen gick på långpromenad, med syskonvagnen, och både Mamman och Pappan njöt stort av att äntligen få komma ut i friska luften, och dessutom i solsken! Lillan somnade nästan direkt, medan Lillen slött tittade ut ur sittdelen, och slumrade till en liten stund. Under den stunden passade Mamman och Pappan på att prata av sig lite med varandra om de senaste dagarnas nedslående utveckling socialt, men även att glädjas över att Mammans crp fortsätter att rasa i rask takt, samtidigt som Hennes blodvärden sakta men säkert är på väg uppåt.
Enligt läkarna på dagens rond, så menades att när Hennes neutrofiler är uppe i 0.5, och crp är nere på 50, så kan man gå över till antibiotika i tablettform, och då kan Mamman få lämna sjukhuset! Det tror man kommer att hända inom någon eller några dagar, om det fortsätter i samma takt som hittills.
Lillen har varit i storform idag, och bara satt igång akutlarmet en gång, fjäskat till sig två Piggelinglassar, och busat med en hel massa ”tanter” och ”farbröder” med vita kläder. Mullvaden har rullat på tv:n i bakgrunden, men Lillen har varit upptagen med att övervaka sjuksköterskan Hans, och Thomas, som hade med sig en ny sjuksköterska som gick bredvid. Hans är väldigt rolig och spännande, och Thomas är ju en gammal bekant sedan i somras, och har alltid en Piggelinglass bakom vardera örat! Annars är även städ”tanten” Maria väldigt intressant, och han jobbar hårt på att imponera på henne, medan hon nogsamt ser till att Mammans rum är så rent det går, med en tokig nästan-tvååring som rantar runt och sprider halvätna vindruvor, och droppar smältande Piggelinglass på golv och inredning.
På det stora hela en kalasfin dag som verkligen behövdes efter ett par dagars riktigt humörras!
Naturligtvis måste det finnas något litet smolk i glädjebägaren, dock, och dagens smolk voro tvenne till antalet!
Första smolket:
De två idioterna som framförde varsin vit skåpbil från ”staddax.com” i 130-140 km/h på E6 i blixthalkan, och båda två efter varandra med någon minuts mellanrum körde om på fel sida och prejade sig in framför framförvarande bil! Den ena av de två framförvarande bilarna, var Pappans.
Pappan låg i vänsterfilen för att slippa köra i 80, och det gjorde även ett par hundra andra bilister, och hastigheten var ca 100 km/h, när Pappan noterade ett par helljus från en tidigare nämnd vit skåpbil, ungefär en meter bakom bakluckan! Pappan satte på varningsblinkers, och skåpbilens förare började då att sicksacka bakom Pappans bil tills en liten liten lucka dök upp i högerfilen, varpå han vräkte in skåpbilen jämsides, och sedan lika vansinnigt in framför! Pappan bromsade, tutade och blinkade med helljuset samtidigt. Långtradarchauffören vid sidan om gjorde det samma! Skåpbilsföraren blev nervös och gled tillbaka till högerfilen och gled snabbt en tio bilar bakåt.
Strax innan Nova-rondellen tog han sats och dånade förbi Pappans bil även nu på fel sida. Pappan noterade registreringsnumret, och tänker ringa upp företaget och fråga om de har väldigt akuta städuppdrag...
Andra smolket:
Spelmuppen på Hörnans ”service”butik, som konstant gnäller och tilltalar en nedlåtande, överseende, och alltid har någon anmärkning att göra vid samtliga försök att få service på hörnan där hans lilla obetydliga skitbutik ligger. Idag på väg hem från sjukhuset körde så Pappan inom för att posta ett paket åt Mamman, med båda barnen övertrötta och ledsna i bilen. Pappan fann lokalen helt folktom, och ”hallåade” ut mot lagret. Spelmuppen kom sävligt ut med en sur och allmänt störd min, varpå jag räckte fram paketet och min önskan om att få det postat.
”Det blir 24:- eller ja det kan gå genom” Han provade att föra paketet genom en mall föreställande en brevlådeöppning, varpå paketet nuddade kanterna. ”Nej det går som skrymmande, 24:-!”
Pappan tar fram sitt mastercard, och för det mot kortläsaren.
”Har du inga kontanter?” ”Nej” svarade Pappan med bestämd röst.
Spelmuppen står och stirrar och ser ut som om jag smetat bajs på hans kortautomat.
”Du får tänka på oss småföretagare, det kostar oss en hel att bedriva verksamhet med alla
kortavgifter! Spelmuppen stirrar lite till för att se om Pappan kanske har kontanter nu.
Pappan stirrar tillbaka.
”Låt gå för den här gången!” Spelmuppen stirrar med överseende blick på
Pappan, och skakar på huvudet”.
Det här ungefär 50:e gången som Pappan högst motvilligt försöker erhålla service på
servicebutiken Hörnan med samma resultat, nämligen dåligt bemötande, gnäll om postpaket
eller porto, gnäll om nåt hans mamma sagt, gnäll om någon timanställd småtjej, gnäll om att allt är så svårt. Aldrig, aldrig service
Pappan sliter upp ett hagelgevär och skjuter Spelmuppen mitt mellan ögonen.
Nej, förresten, Pappan ryter: ”Ge tillbaka paketet!”
”Nejmendetärokej..”
”Ge tillbaka paketet!” Spelmuppen räcker osäkert fram paketet.
”Du kan ha din jävla verksamhet, jag är så jävla trött på ditt strulande och gnällande varje gång jag kommer hit!”
Pappan tar sitt paket och lägger i bilen och kör hem i oförrättat ärende. Pappan tänker köpa frimärken på Pressbyrån på sjukhuset imorgon och stoppa ner paketet i lådan utanför.
